...jag har huvudvärk. Trött-huvudvärk, ett jäkla band som spänner runt hela huvudet. Det måste bero på vädret, det har ju för 17 inte blivit ljust på två dagar! Sen sover jag så jäkla dåligt just nu. Jag har svårt att somna, och så har vi ju en tjej som kommer till oss någon gång under natten- varje natt. Och hon ska till 98% alltid sova hos mig. På mig. Spelar ingen roll om jag flyttar henne för hon är som världens starkaste magnet som dras tillbaks, haha. Så det slutar med att jag ligger obekvämt, trångt och på samma sida halva natten och får ont i ryggen, nacken, huvudet. Gnäll, gnäll. Har nyss druckit upp en stor kopp kaffe och ska hälla upp en till. Måste vakna till liv igen!

Barnen är på dagis idag och båda två cyklade dit, måste jag ju berätta. Första gången som Alfons cyklade dit! Han var så duktig så, orkade trampa hela långa vägen utan paus. Han har blivit så stor bara sådär. Och det gäller Tuva också, plötsligt så är hon så förnuftig, och kan och vet så mycket. Jag har ju sett det där förnuftiga i fem-sexårsgruppen jag jobbat i, så det måste vara nånting som börjar nu. Nånting stort...hon börjar bli stor :-)

Igår var förresten första gången Tuva inte ville gå till dagis. Varför, undrade jag.  Jo, hon kände sig hängig, inte pigg, trött i benen, ville inte bli smittad av andra barnen...!? Luktade väldigt skumt tyckte jag men lät henne var hemma när jag ändå inte skulle jobba. Sen var vi ute flera timmar, lekte med grannarna,  hon var hos Linnéa och lekte ända till kvällen. Sen när hon kom hem och vi satt i soffan sa hon det igen, jag känner mig hängig mamma... Så då blev det till att lirka fram vad som egentligen var orsaken till att hon kände sig hängig och inte ville till dagis. Det visade sig att hon kände sig tvingad att äta sånt som inte gillar, t ex gröt, sallad..och det var bara en viss personal som hon kände sig tvingad av. Då sa jag att hon behöver inte oroa sig för det, jag fixar det och pratar med dagisfröken! Och att det var kanonbra att hon sa vad det egentligen handlade om! Jag vill att hon alltid ska kunna prata med oss och säga vad som tynger henne, mamma och pappa fixar allt!! Ja det mesta iallafall ;-) Men jag vill att hon ska känna så.