I morse gick Alfons upp med pappa en halvtimme innan klockan ringde för mig och Tuva. Sen var det dags för oss att gå upp och vi låg och sträckte på oss i min säng. Då kom Alfons in och sa godmorgon och kramade om oss och sa sen till Tuva:
A: Tuva jag kan räkna ner till dig! 5, 4, 3, 2, 1...nu får du gå upp!
T: Jag är trött...
A: OKEJ jag kan väl räkna från 6 då. 6, 5, 4, 3, 2, 1. Gå upp!!  

Haha!
Sen kom vi ner, och han var väldigt ivrig med att jag skulle sätta mig vid frukostbordet. Och varför? Jo, det sa PRRRRUUUTT när jag satte mig på stolen och en liten kille fullkomligt vred sig av skratt. Att en pruttkudde kan vara så kul!!! :-D



Lättroad. När denna bilden togs var det limpkanten som var orsaken till skrattanfallet. Ni fattar det roliga va?!